lizettethornelll

Idag har jag tagit med en massa bilder på mig och min barndom till skolan. Går inte en minut utan att man tänker och längtar tillbaka. Vissa saker saknar man mer. Många förstår nog vad. Sexan var en tid av besvikelse, längtan, vänskap och mycket, mycket kärlek. Känns förjävligt att känna att jag inte kommer uppleva samma sak igen. Det känns lite töntigt, jag menar, sexan, hur gammal är man då egenligen? Vad finns det egentligen för slags kärlek då? Men jag behåller det för mig själv, struntar i alla annat och tänker tillbaka..

Men, från det ena till det andra. Idag är det torsdag. Jag ska snart in på lektion. Sen blir det drama i nästan 3 timmar och sen slutar jag. Skönt att komma hem och bara ta det lugnt ibland också. Orkar inte åka någon annanstans. I morgon vet ni vad som gäller. Barnkalas! :D